Patientberättelser

Uttalanden

Jag är en maratonlöpare och för 1 år sedan fick jag en hälsporre. Jag har tagit en paus från löpningen i 8 månader och har provat olika behandlingar som inte har hjälpt.
Jag har hört från mina vänner om Stoppa smärtkliniken. Jag fick 1 behandling för smärtan på kliniken. Efter ett löpuppehåll på 3 veckor började jag träna halv- och helmaraton igen utan smärta. Jag har precis genomfört DM Chp halvmarathon och Berlin marathon utan smärta.
Dragan Adamovic‎
Hej, jag heter Inge och är en kronisk smärtpatient. Jag behandlades idag på cryocenter Köpenhamn. En fantastisk positiv upplevelse och oerhört trevlig läkare och sjuksköterska. På väg hem till Jylland med en superbra känsla av att behandlingen fungerar. Har bra effekt här och nu och är hypermedveten om att det kommer att fortsätta. Hoppas det är många fler som får möjlighet att bli behandlade. Återkommer efter en tid. För att berätta hur det går. Med vänlig hälsning Inge
Inge Mortensen
Vi har en snart 13-årig pojke som bröt foten när han var 5. Han upplevde därefter stor smärta där han hade slagit den. Vi blev sedan remitterade till flera olika sjukhus innan de fick reda på i Hvidovre att han hade utvecklat ett neurom. Den togs bort opererat och vi trodde att allt var bra, men tyvärr inte. Han hade därefter stora smärtor och gick bara på hälen på höger fot. Till sist blev vi uppsagda på Hvidovre och hänvisade till Herlev för att de trodde att det var psykiskt betingat. Vi kontaktade då en narkossköterska som vi varit förknippade med och hon sa att vi skulle prova StopSmerten-mottagningen.
Vi aftalte en tid for konsultation. men ikke med det store håb, da ingen andre havde kunnet hjælpe os. Men allerede ved 1 besøg, sagde de at de helt sikkert kunne hjælpe vores dreng, måske ikke gøre ham helt smertefri, men kunne helt sikkert afhjælpe det. Der blev så fundet 2 store neuromer i hans fod. Vores dreng var efterfølgende til 3 behandlinger, hvor han blev lokalbedøvet i den nerve hvor neuromet var, for at være sikker på at behandlingen ville hjælpe.
Han fik så iset det største neurom, der sad oven på foden og gav flest smerter og her 4 uger efter er der stor fremgang at mærke smertemæssigt. Nu skal vi så i gang med det andet neurom, der sidder et mere vanskeligt sted, under foden, men vi er meget fortrøstningsfulde og håber at det kommer til at hjælpe lige så meget som med det første.

Vi kan helt klart anbefale klinikken, hvis man har smerter og ønsker at få det bedre og måske blive smertefri.

Rikke Vith og Morten Andersen
Här min frus (Miladinka) berättelse

Jag började känna ont i ryggen i början av 2012. Med tiden blev smärtan värre och värre och så småningom blev jag remitterad till MR-undersökning i Viborg och efteråt för undersökning på Viborgs sjukhus.

Jag fick veta att följande kunde ses på MR-skanningsbilder:

"En MR-undersökning av ländryggen utfördes den 17/10/12 och denna visar diffusa degenerativa förändringar som beskrivits med en radiell tårskada på L1/L2-nivå, men inget egentligt framfall och ingen spinal stenos eller foraminal stenos . Det kan finnas en viss förträngning av foramina på 4/5-nivån men mycket begränsad.
Funktionella röntgenbilder har tagits idag och de visar inga tecken på segmentell instabilitet.”

Jag fick veta att en operation inte skulle vara nyttig, eftersom han som specialläkare kan se att det INTE är för operation.

Jag började ta smärtstillande för att klara mig.

Några månader senare, när smärtan blev mycket värre, blev jag återigen remitterad till en specialläkare på Viborgs sjukhus. Undersökningen slutade med samma slutsats som den för 3 månader sedan, och jag fick en blockering (injektion).

Blockaden hjälpte lite (och en halv månad etc.), sedan började jag känna smärta igen. Och det tog fart. Inte bara ryggen, utan de började sprida sig till höger ben (yttre sida, ner till knät).

När jag mådde lite bättre av att få blockad bad jag återigen om en remiss för att få en injektion.

Den här gången var det på FRI Diagnostic Center i Give. När jag blev undersökt på Give-mottagningen frågade jag såklart om det fanns några kan man göra något annat åt smärtan (second opinion, ja), förutom blockad, eftersom blockaden i sig är väldigt skadlig på lång sikt om man fortsätter och fortsätter. De tittade också på bilderna på min MR-undersökning och sa till mig att det inte finns något annat att göra – blockad och smärtstillande medicin och några övningar för att stärka min rygg.

Och jag har såklart försökt. Men förutom att smärtan minskade lite (efter blockad i en och en halv månad) så hände inget positivt.

Tvärtom. Efter att jag hade haft 4 eller 5 blockadinjektioner totalt under 2014 började höft/bensmärtan bli så illa att jag nästan slutade gå. Mitt högra ben hamnade i en onaturlig position (värken drog benet ända in på insidan) och hela kroppen följde benet och höften. Jag såg ut som någon som precis varit med om en trafikolycka. Jag klarade inte av en enda trappa på väg in i huset utan hjälp eller stor ansträngning.

Det bör också nämnas här att en person som lider av smärta försöker allt för att få bort det. Du läser på nätet, pratar med vänner/bekanta/arbetskollegor. Vid ett tillfälle började jag äta Keltican (läkemedel mot ryggvärk från Tyskland). Ingen hjälp. Har varit på akupunktur här nära Horsens. Ingenting. Har ätit mat lagad efter speciella recept. Ingenting. Smärtan höll i sig. Värre och värre. Specialisterna sa också hela tiden att ingenting kunde göras.

Äntligen, trots stor skepsis, provade jag Stop Smerten-kliniken. Jag och min familj tänkte att de inte bara kan frysa min nerv eller hur?!?! Tänk om de slår fel? Kan jag bli handikappad? Så tänk om jag inte kan kontrollera mina fysiologiska drifter?! Så vad händer om...? Tusentals frågor.

Jag ringde dem och bokade en tid för en oförbindande chatt. Jag och min man körde till Köpenhamn och redan efter det första samtalet med specialisterna René Kestenholz och Igor Filipovski var jag nästan övertygad om att jag kommer att ge det en chans.

Det var ytterligare två samtal, inklusive en testinjektion för att visa om behandlingen borde fungera på mig eller inte. Testet gick så bra att jag inte trodde mina ögon. Äntligen kunde jag gå normalt! Och jag kunde gå upp och ner för trappan. Jag kunde böja mig framåt och nå mina fingrar. Efter nästan 2,5 år.

All oro och tvivel försvann och vi kom överens om en tidpunkt för slutbehandling.

Det hände i början av juni 2015. Under proceduren kunde vi följa allt som hände på systemets skärm. Kortfattat: ljudskanning för att hitta rätt nerv, en lång nagel (gjorde inte ont) som fryser ner nerven... Det hela tog mindre än en halvtimme.

Tio minuter efter operationen var jag på benen igen. Och precis som efter första provbehandlingen kunde jag INTE känna någon smärta. Jag skulle kunna sätta mig på en 60 cm hög stol. Direkt. Med höger ben först, utan att någon hjälpte mig och utan att jag höll i något. Jag var smärtfri smile uttryckssymbol .

Idag är det nästan 4 månader efter behandlingen. Smärtan i benet och i höften, som har varit mitt problem nr.1, kom aldrig tillbaka. Jag går normalt, jag kan böja och vända mig utan större problem. Jag är en fullt fungerande människa. Tack vare nervfrysning.

Om jag ska vara helt ärlig måste jag också säga att det som återstår är sporadiska smärtor i själva ryggen.

Vlado Šerić‎
Har inte kunnat ha skor eller ha foten i vatten på 8 år. Men efter att jag påbörjat behandling här har jag upplevt detta.
Julie Hervig